Det är min vetenskapliga rapport med utgångspunkt i Grundläggande dokumentation och gestaltande arbetsformer BVKGG1V23 vid HDK – Valand Högskolan för konst och design, Göteborgs universitet.
Jag klarade det!
Jag skrev min rapport på VG-nivå.
Under taggen PROCESSDAGBOKEN kan du se min process i den konstnärliga gestaltning och följa mina tankar som ligger till grund för rapporten.
Nu har jag en termin kvar som ska delas mellan Högskolan Dalarna och HDK Valand.
Sen kan jag titulera mig legitimerad lärare i ämnet bild.
Jag fick fatt på boken jag sökt efter.
Kreativitet – teori och praktik ur psykologiska perspektiv.
Biblioteket hjälpte mig.
Nu vill jag äga boken.
En vetenskaplig bibel på området.
En källa till att ringa in inspiration
Den är slut överallt.
Jag har skrivit till förlaget och fått ett trevligt svar att tyvärr är boken slut och planeras inte att tryckas igen.
Finkammat andrahandsmarknaden.
Inte ett liv.
Har du boken? Jag köper den gärna!
Jag funderar över ordet ”flow”.
Jag tänker på Luke´s tre dimensioner av makt.
Men mest funderar jag över ordet I N S P I R A T I O N
Själva ordet inspiration kommer från latinets inspiro, blåsa in, väcka liv i. Också ordet geni har rötter i antikens föreställningar. På Aristoteles tid förknippades en persons skyddsande, genie, med den vilda inspirationens tillfälliga vansinne. I antikens Rom ansågs genialitet förbehållet män och det enda som kvinnor kunde göra var att ge liv åt ett geni. Detta synsätt, att kreativiteten var given oss av gudarna, var vanligt även under medeltiden (s.589 i boken Kreativitet – teori och praktik ur psykologiska perspektiv).
Jag hittar ett kollage jag gjorde i början av den konstnärliga gestaltningskursen.
Målningen allt började med var gul och gräll.
(Du kan se den om du klickar HÄR)
Jag hade klistrat upp en handskriven anteckning på duken. Inspiro betyder blåsa liv i
hade jag textat med stora bokstäver.
Under processens gång försvann den handskrivna lappen i takt med att inspirationen ledde mig vidare.
Jag skrev orden på min skrivmaskin istället.
Förde över från målning till kollage.
Kollage som blev till från kreativt spill. Egen gestaltning 2023.
Anna rekommenderade mig att jag ska måla på flera dukar samtidigt.
Så att jag kan lyfta undan motiv och idéer till nya målningar om saker och ting inte resonera rätt i sitt sammanhang.
En utmärkt tanke.
Ett inspireareande arbetssätt.
En utmärkt pedagog.
Idag ska jag skiva vidare på min rapport.
Till kl 16.00 får jag hålla på.
Sen ska jag jobba extra på Gästgiveriet, Gästis i folkmun, här i byn.
Jag vill hinna måla lite också.
Har hittat en ny bild i Jan Lindblads bok som jag köpt på Bokbörsen.
Tigrarna: Vårt största äventyr.
Jag har dragit ut en overheadkopia och tänkte projicera upp den på en duk.
Vill måla Pia, Rani och Lillan.
Tigermor och hennes barn. Ur boken Tigrarna: Vårt största äventyr.
Tyvärr gick glödtrådslampan sönder i min gamla overheadprojektor.
Jag har köpt två nya lampor på Tradera av en snäll man som heter Sven.
Han hjälpte mig att hitta rätt.
Skrev att jag gärna fick höra av mig igen.
Han kan hjälpa mig att digitalisera smalfilm och diabilder.
Det känns bra med en kontakt.
På målarduken växer känslan av en blixtbild tagen inomhus på 80-talet fram.
Jag har ingen aning om vart min tigerjakt för mig och vilka behov jag kommer att ha i framtiden.
Allt jag vet är att man börjar där man står och kommer dit man går.
Solen sken på morgonpromenaden.
Det mulande på mot eftermiddagen.
På kvällen såg vi stand-up på Avenyn och skrattade i mörkret.
Med min hand i hans.
Målning tre av tre blev klar under dagen.
I morgon har jag avslutning på den konstnärliga gestaltningskursen.
Då ska jag ha en liten vernissage i min ateljé.
Visa Anna över zoom vad jag gjort.
Bli bedömd.
Jag känner mig redo för nästa målning.
Byta ut några färger i min palett.
Breda ut mig i nya landskap.
I matrisen över den konstnärliga progressionen har jag följt kurvan fint.
Processen med att samla på mig, upplevelsen av total förvirring och känslan av att misslyckas ligger bakom mig.
I morgon ska jag sätta ner fötterna i en presentation.
Sen återstår reflektionen.
Att komma fram till något.
Måndag 20 mars – 2023
Processdagbok.
Konstnärlig gestaltning.
Jag sätter mig på en stol framför ett av fönstren i ateljén.
Kaffet smakar lite beskt.
Det är golvkallt i ateljén.
Mina morgongrusiga ögon spanar ut över sjön och den tunga isen.
Tittar upp mot bergen och ser hur björkarnas knoppar börjar skifta i lila långt där borta.
Det ligger lite snö kvar på skogen.
Jag kisar och skärper sinnena.
Sen målar jag.
De tre naiva färgkullarna byter skepnad.
Jag målar en blålila storskog och snöiga gläntor i vitt
De mörka molnen skingras och himlen får en ljusrosa ton.
Jag vill in med mer färg.
Tänker på Annas inspirerande tips och förslag.
Mamma Andersson.
Sara-Vide Ericson.
Peter Doig.
Charity Baker.
Fastnar på Bakers träd.
Letar mig in bland hennes stammar.
Vad skulle hända om jag tog i lite?
Tog ett oväntat grepp om nävern?
Tar en stor klunk av mitt kallnade kaffe.
Lägger upp en röd färg på paletten.
Mina rötter letar sig längre ner i den mörka jorden.
Slingrar bland mina förfäder i Finnmarken.
Möter upp konstnärer på andra sidan jorden.
Flätar samman upplevelser och tankar.
Jag är något på spåren.
Här finns en börja på något nytt.
Söndag 19 mars – 2023
Processdagbok.
Konstnärlig gestaltning.
Idag har jag gjort slut med min inre fegis.
Jag har:
● målat hela övre delen av tavlan mörk, för att sedan ångra mig och återgå till ljus.
● tröttnat på orörda färgfält och lyft blicken.
● tittat ut och verkligen sett hur bergen ter sig i mars.
● översatt granskog och björkar med lila knopp till min duk.
● bjudit in Charity Baker till mina björkar.
● hittat ännu fler rötter i mig själv
Idag under tidspress kom ett nytt genombrott.
I morgon ska jag fortsätta.
Dödslinjen är på tisdag.
Då ska haren vara klar.
Processdagbok.
Konstnärlig gestaltning.
Lördag 18 mars – 2023
Jag skriver på reflektionen till kursavslutningen på tisdag.
Vid lunch sätter jag mig i bilen, hämtar upp mina tre bildelever i åk 3 och tar med dem på kroki i Smedjebacken.
Deras första möte med naken modell någonsin.
I bilen på väg hem är de babbliga och bubbliga.
Fyllda av den nya upplevelsen.
-Konst ska kännas! utbrister jag och dom fnittrar åt mig.
Jag släpper av tjejerna i olika byar och åker tillbaka in till stan.
Svärfar har fyllt år och vi ska äta middag tillsammans med min sambos bror och familj på en restaurang.
Det är trevligt och jag låter mig själv slappna av istället för att känna stressen till ateljén.
Livet och konsten måste få växelverka.
Fylla på och ta in, släppa ut och producera.
Jag slår mig ner med min runda mätta mage och datorn i soffan när jag kommer hem.
Skriver stödord och läser igenom mina tidigare processdagböcker.
I morgon ska jag besluta om målningen ska bli ljus eller mörk.
Fredag 17 mars – 2023
Processdagbok.
Konstnärlig gestaltning.
Ledig dag från jobbet.
Börjar med en långpromenad.
Det blåser småspik ute och mina tankar ändrar riktning.
Det är som att den kärva väderleken plockar fram en mjukhet hos mig.
Tankarna ändrar sakta riktning.
Vad händer om jag omfamnar det jag tycker är fult?
I ateljén tar jag mig an den vita målningen.
Ställer klockan på en halvtimme, plockar bort mina tunnaste penslar och målar. Förenklar.
Släpper loss och låter bli att värdera.
När jag är klar sätter jag mig och skissar vidare temat med blommorna.
Nu i små rutor på ett papper.
Tusch och akvarellfärg.
Fokus på formen inte på detaljerna.
Torsdag 16 mars – 2023
Processdagbok.
Konstnärlig gestaltning.
Bestämmer mig för att den svarta målningen ska bli klar idag.
Ställer en timer.
Målar snabbt (för att vara jag) och när klockan ringer ser jag så många felaktigheter på duken.
Jag motstår impulsen att måla över allt och göra om.
Haren har fel proportioner, jag har inte fått till ett bra måleri över lag.
Det känns barnsligt och naivt.
Jag kämpar stenhårt med mig själv för att titta på den som en skiss och som den hjälp den faktiskt är ämnad till att vara.
Ett stöd till den stora målningen helt enkelt.
Men i mitt huvud tvivlar jag på min egna förmåga att måla något alls.
Firgör mig en smula med att teckna en detalj från målningarna snabbt med kol.
Den blir också dålig.
Försöker trösta mig med att jag utför uppgifter.
Allt är inte färdiga verk.
Saker jag producerar måste få ta riktningar där slutresultatet blir fult och dåligt.
Det vet jag.
Ändå är det så svårt.
Jag möter mig själv på en plats inuti mig där jag tycker att jag inte duger något till.
Jag kan inte måla.
Inte teckna. Jag är oduglig som konstnär.
Tänker på ett citat av Bodil Malmsten “Den som inte vågar gå vilse kommer ingenstans”.
När jag stänger dörren till ateljén för kvällen bär jag med mig känslan av misslyckande.
Onsdag 15 mars -2023
Processdagbok.
Konstnärlig gestaltning.
Målar vidare på mina mindre dukar när jag kommer hem.
Är rädd att låsa mig vid den svarta jag började med, så jag jobbar med båda samtidigt.
Det är ett nytt sätt.
Jag känner mig både friare och lite begränsad.
Det handlar dels om formatet.
Att gå från dukar med måtten 100 x 100 cm till 40 x 40 cm är en utmaning.
Men det handlar också om att jag inte får pilla så mycket på varje målning.
Jag måste förenkla.
