intryck, uttryck & avtryck
Den nionde januari tjugotjutvå postade jag den här bilden i mitt flöde. Jag hade hade åkt skidor på sjön och skulle till att äta frukost. I bildtexten står också ”I morgon startar vårterminen och jag ska börja min resa mot att bli bildlärare. Det pirrar i magen och jag känner mig förväntansfull”. I tisdags hände…
Jag har inte kommit igång att måla, fotografera eller skriva men jag har försiktigt börjat närma mig skönlitteratur. Så har det sett ut de senaste veckorna. Cilla Naumanns bok Samtalen; en bok om och med Mamma Andersson läste jag ut för en liten stund sedan här i ateljén. Undra hur länge sedan det var jag…
Måndag och på schemat ledig förmiddag. Jag går en promenad till Kapplanoret och skymtar Slaktar-Stinas kalvar i hagen en bit bort. Bysjöns is är nästan borta, det Är bara i viken mot norr som den ligger kvar. Mörk. Nästan svart. Blöt. Termometern visar +2 och jag fryser om låren. Fåglarna sjunger. Träd och buskar vars…
Luften slumrar i blått Vattnet är färgat Solen blänker i vitt Värmen har böljat Bröstet häver sig ömt Det känns som sommar Jag alltid har drömt Ögat sover nu Men jag kan se dig Det är bara jag och du Som vet hur det rör sig Ljummen slummer i sand Nu har den börjat Låt…
Lördag morgon. Jag vaknar tidigt av mig själv i gryningsljuset. Vi har inga mörkläggningsgardiner i sovrummet än. Persiennen gick sönder när jag testade att dra i snöret. Nu har lamellerna fastnat i en liten solfjäder högst upp mellan rutorna. Jag ska dela på fönstret och knyta om den. Kanske i dag, men inte nu. Istället…
Jag vaknade av pappas röst i natt. -Jag tar inte emot stryk och oräknade pengar, sa han i drömmen. Eller i rummet. Jag upplevde det så. Som att jag redan var vaken när han pratade med mig. Jag satte mig upp i sängen. Mina ögon letade efter honom i mörkret. Jag hittade honom inte. Men…
Det är något speciellt med årstidernas övergångar. Just nu känns det som om sommaren inte riktigt vill släppa taget och ge sig hän åt att bli höst. Rosenskärorna har massor av nya knoppar och idag slog ytterligare en solros ut i regnet. Jag tycker mycket om det där. Kanske för att jag har svårt för…
Jag vaknar svettig bland trassliga lakan. Fortfarande i gränslandet mellan dröm och verklighet. Jag hör honom andas nära mig. Tryggheten. Att veta att han alltid vaknar. Alltid kramas. Alltid tar mig in i sin mjuka och varma famn. Jag väljer ändå att möta den här stunden själv. Jag kisar med ögonen. Det är tidig gryning…