Ruth Louise

intryck, uttryck & avtryck

Meny
  • Om mig
  • Konsten
  • CV
  • Press
  • Butik
Meny

Etikett: Konstnär Ruth Louise

Skapa med poscapennor och akvarell: Återanvändning i konsten

Publicerad den november 18, 2024januari 18, 2025 av ruth louise

I detta inlägg delar jag med mig hur jag återanvänder spillpapper från tidigare konstprojekt för att skapa nya, fantasifulla verk med akvarell och poscapennor.

Har du också kvar gamla pappersbitar med färg på eller misslyckade skisser?
De kan vara startpunkten för något helt nytt.

Återanvändning i konsten: Spillbitar får nytt liv

I en av mina lådor i ateljén  har jag hittat papper med gamla färgfält på.
Spillbitar där jag rollat av linoluemfärg från en roller när jag jobbade med ett annat konstprojekt, Vallmo på rispapper.
Av någon anledning sparade jag dessa papper.
Eller, i ärlighetens namn.
Jag sparar på mycket och oväntat ofta kommer något från mina samlingar till användning.
Gamla delar från kreativitet och flow krokar i mina nya.
De kan ofta starta upp någon oväntad öppning till ett nytt konstverk.
En målning, ett collage eller en ny text kan födas ur resterna från någon gammal skapandeprocess.

Den här gången går jag loss med akvarellfärg och poscapennor.
Akvarellen målar jag på de ytor som inte är täckta av linoleumfärg för att skapa djup i bilden.
På de svarta färgfälten lägger jag till detaljer som med mina poscapennor
Jag använder ofta poscapennor i mina mixedmedia-projekt, och du kan bland annat hitta dem på Pen Store.
Skissartade streck och figurer växer fram på mina papper.
Jag låter handen arbeta utan att ha en bestämd riktning.

Akvarell och poscapennor ovanpå linoleumfärgen skapar fantasilandskap.

Tips för att släppa prestationskraven i ditt skapande

Min hattask med urklipp är en kreativ skattkista för mig.

När vi inte vet fyller fantasin i.
Men de flesta av oss (inklusive mig) är motivstyrda och det kan vara svårt att släppa taget.
Jag övar mig dagligen på det.
Att inte bedöma mig själv och det jag gör direkt.
Låta lusten stå i fokus.
De där låsningarna är onödigt många och då kan det vara bra att utgå från något gammalt.
En skiss som känns misslyckad, ett kladdpapper med gammal färg eller en urklippt bild från en tidning kan trigga igång min fantasi.

Jag har en hattask där jag stoppar ner små papperslappar, kladdpapper, färgprover, biobiljetter, bilder från tidningar, vykort och annat som fångar mitt intresse.
Att lyfta på locket till den triggar nästan alltid igång min kreativitet.
Innehållet där är i ständig förändring allteftersom jag får användning för mina små skatter.
Många av urklippen hamnar i min Svarta bok.
Här kan du se hur det går till när jag jobbar i den Svarta boken.

Fantasiträd i klungor och toppiga berg träder fram.

Jag är övertygad om att dessa, från början obetydliga kladdpapper, kommer att låsa upp något nytt hos mig.
Om inte annat hade jag det väldigt roligt under tiden.

Vad kan du skapa av det som finns gömt i dina lådor?
Släpp taget och låt fantasin ta över.
Kärlek

 

 

Veckans lista – vecka 10

Publicerad den mars 4, 2024mars 5, 2024 av ruth louise

Jag har lämnat Annika Norlin och hennes Stack bakom mig.
Det känns ekande tomt just nu, men  jag började på en ny bok direkt kvällen efter.
Det gäller att kroka goda vanor i varandra.

På sängbordet:

Samlade verk av Lydia Sandgren har länge stått i min bokhylla.
Jag har läst ett par sidor av och till.
Här och där.
Men aldrig fått upp flytet.
Nu ska jag ge den en ärlig chans för visst låter väl beskrivningen på Adlibris underbar?

Vinnare av Augustpriset 2020 i den skönlitterära klassen.

I Göteborg förbereds en stor retrospektiv över konstnären Gustav Beckers verk från 1980-talet och framåt. Vart psykologstudenten Rakel än vänder sig möter hon sin gåtfullt försvunna mammas ansikte på utställningsaffischen som är tapetserad över stan. I samma veva slungas Rakels pappa, förläggaren Martin Berg, in i en omtumlande livskris.

”Samlade verk” är en roman om djup kärlek, mångårig vänskap och konst i spänningsfältet mellan fiktion och sanning. Dessutom är det en storslagen Göteborgsskildring med moderniteten och klassresan som fond.

Gul som solen är den också.
Jag väljer ofta böcker på samma sätt som vin.
Etiketter, konvolut och bokomslag måste tilltala mig.

Titta så fin den är tillsammans med nyplanterade lilla forellbegonian och trätuppen.
I skivspelaren:

En låt jag återkommer till om och om igen är José González El Invento.
Jag varken förstår eller pratar spanska.
Ibland är det så skönt att lyssna på ett främmande språk.
Bara följa med.
Det tog lång tid innan jag sökte upp vad texten betyder.

Streamas:

Vi såg filmen Spaceman här om dagen.
En vemodig och egendomlig berättelse om ensamheten.
Som kan uppstå i tvåsamheten.
Regisserad av svenska Johan Renck.
Även känd som Stakka Bo.

Den har fått ganska svala recensioner.
Men jag och Johan blev tagna.
Har du sett den?
Vad tyckte du?

Veckans utmaning:

Jag slår två flugor i en smäll.
Rehabiliterar handen samtidigt som jag lär mig sticka sockor.
Nu har jag kommit till hälen.
På den ena.
Började på den andra.
Undviker problemet lite just nu.
Men innan veckan är över ska jag ha min häl och ett mer böjligt ringfinger.


Skriver du listor förresten?
Digitalt eller för hand?
Vad handlar listorna om?
Sparar du dina?

Jag är nyfiken.
Berätta gärna.
Vi kanske rent av kan byta ett par punkter på listorna med varandra?
Vad skulle hända då?
Kan man verkligen göra så?

Med kärlek

Självledarskap och kreativitet.

Publicerad den januari 21, 2024 av ruth louise

Söndag morgon.
Vaknar med ett ryck.
Vilsen och rufsig tittar jag på klockan.
Sju.
Helsike.
Jag har massor att läsa och skriva.

Fötterna landar på det kalla stengolvet i sovrummet.
Hela jaget stretar emot.
Smyger tyst in på badrummet för att inte väcka honom.
Möter min egen vinterbleka uppenbarelse i spegeln.
Sen slår det mig.
Allt är inlämnat.
Jag är klar.

Väntar bara på återkoppling.
Examensbevis och så småningom min lärarlegitimation.
När jag har den i handen ska jag fira.
Fram tills dess ska jag vila.
Känna efter vad jag vill.
Men ändå leda mig själv framåt.
För jag behöver det.

Disciplin i ateljén.
Tigerjakt bland dukar och färgtuber.
Böcker som jag vill läsa.
Ord jag vill skriva.
Uttryck jag vill fånga.

Jag ska ta min förmåga att fokusera på uppgifter som måste bli gjorda.
Rikta den egenskapen mot mitt skapande.
Nu börjar resan.
Den jag sett fram emot så länge.
Lust, längtan och kreativitet är min kompass.
Inspiration är min karta.
Självledarskap är min trygga hamn.

Det här kan jag!
Jag har till och med skrivit en vetenskaplig rapport i ämnet.
Vill du kan du läsa den HÄR.
Jag ska nämligen se till att producera.
Inte passivt konsumera.

Följer du med mig?
Jag vill gärna spilla över lite skaparglädje på dig.

Kärlek

Snöblandat regn

Publicerad den november 22, 2023november 30, 2023 av ruth louise

Vi har ett omfattande nederbördsområde som idag har berört så gott som hela landet.
Det mesta av nederbörden har nu dragit vidare österut men regn och blötsnö dröjer kvar över Götaland och Svealand och snöfall i Tornedalen samt norra Lappland. 

Det är rörigt på mitt skrivbord i ateljén.
Trots att jag har två stycken som jag dragit ihop till ett stort får jag knappt plats.
Vänster lillfinger nuddar en flaska med vit gouache varje gång jag trycker ner tangenterna A, S, D eller E.
Det beror kanske också på min lite dåliga fingersättning på tangentbordet.

Och för detta har vi fortfarande gula varningar för vind i kombination med snöfall i Uppland och Norrbotten.
Samtidigt trycker sydvästvinden på och gör att det blir en blåsig natt i Götaland och Svealand. 
Och som blåsigast blir det på Gotland och för detta finns en gul varning utfärdad.

Jag är stel i nacken.
Sidorna i boken om gruppsykologi känns många och långa.
Klockan börjar närma sig midnatt och jag putsar glasögonen ofta.
Grumlet sitter nog inte där.

I morgon kan en del regn och snö dröja kvar i söder respektive norr och i landets sydligaste delar blir det fortsatt blåsigt.
I övrigt mest molnigt men en del solglimtar kan förekomma. 

Två års studier börjar lida mot sitt slut.
Snart kan jag pusta ut.
Men inte riktigt än.
Känner att jag tappat lite fart och fokus.

Gul varning för höga flöden finns utfärdat för Kolbäcksån, Gavleån och Gävleborgs läns kustområde.
En gul varning för högt vattenstånd finns även utfärdat för södra Hallands och västra Skånes kust. 

Nu måste jag samla ihop mig själv.
Det kommer att gå bra.
Jag är bra.
Tillräckligt bra för att klara uppgifterna jag ställs inför.

I studiesammanhang.
I arbetslivet.
I konsten.
I föräldraskapet.
I partnerskapet.
I livet.

Jag har tilltron.
Bara jag påminner mig själv.
Har du?

Kärlek

 

 

 

Öppen ateljé

Publicerad den oktober 22, 2023 av ruth louise

Så var det dags igen för årets Konstrunda i Ludvika kommun.
Först tänkte jag inte vara med och öppna min atljé för besökare.
Jag har egentligen inte utrymme för några större utsvävningar.
Nästan all min lediga tid tillbringar jag med näsan i skolböckerna.
Jag räknar veckor och seminarium tills jag ska få min lärarlegitimation.
Men när informationsmailen landade i min inkorg och Ateljé Nordanvinden redan var med i programmet tänkte jag;

En gång ingen gång, två gånger tradition!

Så jag tackade ja på stående fot och frågade såklart konstnären och vännen Åsa Ekman från galleri- och ateljéföreningen Detroit Stockholm om hon ville vara med i år också.
Det ville hon.

Lite lätt panikslagen började jag rota runt hemma i ateljén för att se om jag målat något över huvud taget sedan förra året.
Det visade sig att jag varit produktivare än jag trodde.
Tre stora målningar från min konstnärliga gestaltningskurs på Valand har jag.
Vill du se min digitala vernissage kan du klicka  HÄR,
och vill du köpa någon av målningarna finns min digitala portfolio HÄR.

Jag har dessutom kommit igång med nytt måleri, fast jag påstår mig inte har tid.
Tigerränderna smyger sig in bland björkarna i mina målningar.
Konsten och uttrycken ser till att hända i mellanrummen.
Om jag inte målar, skriver och fotograferar slocknar en låga i mig.

Art is my life and my life is art. —Yoko Ono

Det är med största sannolikhet en känsla jag delar med alla andra fantastiska konstnärer som deltar i årets konstrunda.

Kommer du att besöka någon ateljé, galleri eller utställning under allhelgonahelgen?

 

 

Kärlek

Tisdag tjugosjätte september

Publicerad den september 26, 2023november 24, 2023 av ruth louise

Skriver på små lappar, travar några böcker.
Stökar till det lite i en städad ateljé.

Saknar en Kråka.
Känner mig stolt efter ett utvecklingssamtal.

Smälter alla intryck efter helgen.
Målar över en himmel med novemberfärg.

Kärlek//

Torsdag tjugoförsta september

Publicerad den september 21, 2023oktober 15, 2023 av ruth louise

Idag målade jag en stund i ateljén.
Det var länge sedan.
Ja la grunden till en idé jag burit på en längre tid.
På en liten svart duk skissade jag med akryl.
Försiktigt och trevande.

Några nya streck på min stora teckning blev det också.
Den som föreställer Pia och tigrarna.
Jag tror att jag ska trycka den som en affisch.
Så småningom.

Jag skrev på min maskin.
Paul Klee´s ord:

 

Jag saknar min tigerjakt.
Som tusan.
Framförallt saknar jag den jag blir när jag går på tigerjakt i ateljén.

Så idag dammade jag av mig själv.
Och precis under den där upptagna ytan finns upptäckarlusten, nyfikenheten och tjofaderittan kvar.

Det visste jag väl!
Hon var inte så svår att hitta.

I morgon ska jag spika upp mitt inramade bevis på att jag är årets kulturstipendiat.
På en hedersplats i ateljén.
För att påminna mig själv om vad jag kan, vill och drömmer om.

Sen ska jag välja ut ett gäng målningar som ska vara med på en festival nästa helg.

Jag borde plugga massor istället.
Men jag vägrar bli en tråkstolle.
Långsamt är också framåt.

Se upp i backen, snart kommer jag!

Kärlek

Lektion i konst – tre timmar med Frans

Publicerad den juni 16, 2023juni 18, 2023 av ruth louise

Fredag sextonde juni.

Min andra konstlektion med Frans på Brunnsvik.

Han visar mig axplock ur sitt liv bland skisser.
Kroki.
Landskap.
Djur.
Natur.
Porträtt.

Jag förundras över enkelheten.
Över hans sökande med linjer.
Förenklingarna som är så förbannat svåra.
Jag försöker suga åt mig allt.

Vi sitter på en bänk och vilar ryggarna mot den gamla matsalens husvägg med varsitt skissblock i knät.
Sjön Väsman glittrar en bit nedanför oss.
Frans guidar mig i hur jag kan tänka och angripa olika områden i en bild.
Han skissar, skriver, pekar och pratar.
Vi dricker starkt kaffe.
Jag får läxor.

Bli en levande del av min bildvärld – det är ett absolut måste för att få kontakt med mina åskådare.

Varje skiss eller bild jag skapar kommer att vara en illusion – allt handlar om en subjektiv spegling av min personliga världsbild.

Lek med horisonten – blunda och föreställ mig vart jag vill stå och vara i min bild.

Nu ska jag skissa Bysjön, den lilla ön och stenpiren vid Arkivhuset om och om och om igen.
Från olika perspektiv.

Att undervisa och samtidigt undervisas öppnar massvis av okända dörrar för mig.
mitt skapande, nyfikenheten och sökandet tar mig med på oväntade äventyr.

Är du en äventyrare?

Kärlek

 

 

 

 

Frans visar riktningar och former.
Förenklingar och förflyttningar av horisontlinjen.
-Skissa upp flera mindre rutor på ett papper, så kan du ändra format om du vill och behöver, föreslår Frans.
Kaffet är svart och solen är varm där vi sitter och tecknar utanför den gamla matsalen på Brunnsvik.

 

 

Kulturstipendiat

Publicerad den juni 7, 2023juni 8, 2023 av ruth louise

Jag är fortfarande tagen och kan knappt hitta ord för känslorna som rusar runt i mig.
Men om jag blundar, slappnar och känner efter.
Hur är det då att vara årets Kulturstipendiat?

För det där med att njuta mitt i något, det kommer inte alldeles av sig själv.
Det är så lätt att rusa vidare.
Men nu ska jag stanna upp.
Fånga njutet och känna efter.

Lycka
Tacksamhet
Skaparglädje
Ödmjukhet
&
Stolthet

Allt det ryms i min själakropp just nu.
Jag känner mig bubblig och babblig.
Fylld av energi och lite tom samtidigt.

För att få ta emot Kulturstipendiet på nationaldagen.
I Stadsparken.
Det är en upplevelse jag kommer att bära med mig.
För resten av mitt liv.
Någon utanför min familj och mina vänner tror på mig.

Dagen kommer alltid, för min del, att vara förknippad med dagen då jag blev hyllad för mitt arbete inom kultur och konst.

Folkvimlet.
Värmen från solen och människorna.
Mamma och Johan som var där med mig.
Alla fina ord.
Kramar och uppmuntran.
På plats och i text.
Allt det bär jag med mig som en gnistrande skatt.
Djupt in i hjärtat.

Sören Finnström, ordförande i Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden i Ludvika kommun, kallade upp mig och Jesper Lindell på scenen.
Där vi fick ta emot diplom, blommor och höra våra motiveringar.
Min lyder såhär (jag är stolt som en kyrktupp);

Louise Norström tilldelas Kulturstipendiet 2023 för sitt kulturskapande som spänner över såväl litteratur som konst.
Med inspiration från sin hembygd har hon en förmåga att fläta samman historia och fantasi i ett fylligt måleri där ofta ordet får plats.

Läs mer här (omslagsbilden till blogginlägget är lånad från artikeln) —> Ludvika kommun

Det inramade stipendiet ska sättas upp på väggen här hemma.
Väl synligt.
Och de dagar jag själv tvivlar, kan jag läsa motiveringen
Se att människor tror på mig och min förmåga att skapa något.
Som betyder något för andra och berör.

Den sjätte dagen av mina hundra sommardagar visade sig bli helt fantastisk.
Undra vad de resterande nittiofyra bär med sig?
Jag kan nästan lova en och annan tigerjakt!

Kärlek / Ruth Louise

Lycklig (i en klänning från Lindex – många har frågat) ! Foto: Johan Bodin, Wizworks studios.
Jag och Jesper Lindell efter prisutdelningen i Stadsparken. Foto: Ludvika kommun
Lilla mamma och jag. Foto: Johan Bodin, Wizwork Studios.

 

Mot tigerjakt och snart en sommarledighet! Foto: Johan Bodin, Wizworks Studios. 

Karaktärsblad

Publicerad den juni 3, 2023 av ruth louise

-Vi får vänta lite med att plantera om gurkorna, de måste ha fått sina karaktärsblad först, säger han när jag är ivrig och vill skynda på en prunkande balkong.

Krukorna där ute väntar på värmen.
Under ett tunt täcke av jord gömmer sig inkapslad skönhet och ätbara läckerheter.
Snart händer allt.
Bara värmen kommer.
Jag är lite otålig bara.

K A R A K T Ä R S B L A D förresten.
Vilket vackert ord.

✁ från Plantagen

De första två bladen som kommer upp kallas hjärtblad. Efter det kommer de blad som är typiska för växten. De kallas för karaktärsblad. När fyra till sex karaktärsblad kommit upp är det lämpligt att plantera om växten i en större kruka med mer näringsrik jord.

Det regnar.
Nyss landade stora tunga vattendroppar på fönsterblecket i plåt.
Det är efterlängtat med nederbörd.
Den senaste tiden har det varit torrt och förbannat kallt.
Kanske värmen följer i regnets spår?
Jag önskar mig det.

Jag tar en paus i måleriet.
Porträttet med Jan Lindblad och tigern ändrar färg och byter skepnad.
Samtalen med Frans igår hjälper mig att komma vidare idag.

Här hemma i ateljén tar jag ut svängarna.
Plöjer ner tid i måleri, skisser och ord.
Söker och utvecklas.

Precis som växterna behöver gro och få sina karaktärsblad innan de byter miljö,
har jag behövt en tid på mig att utforska och utveckla mina egenskaper.

På samma sätt som en växt växer och förändras i sin omgivning,
har jag blivit mer av mig själv.
Rent av förvandlats.

Genom att ge mig själv tid och utrymme har jag lärt mig att omfamna förändring.
Precis som växterna sträcker sig mot ljuset,
har jag strävat efter att omfamna positiva upplevelser och möjligheter som hjälper mig att växa och blomstra.

När jag målar och skriver blommar jag.
Det har varit trångt runt mina rötter.
Ogräs vill gärna suga kraft.

Kärlek / L

  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • Next

Följ min blogg

Follow

← Tillbaka

Tack för din respons. ✨

  • Instagram
  • Facebook
  • Länk
  • YouTube

Senaste inläggen

  • Morgonritual
  • Och det kanske inte blir så farligt med regnet trots allt
  • Och jag vill påminna dig om att älska
  • I hjärtat finns ett rum som bara är för dig. Och var jag än tar plats så finns du här hos mig.
  • Om obegripligheter och vikten av kontext

Arkiv

Kategorier

Meta

  • Logga in
  • Flöde för inlägg
  • Flöde för kommentarer
  • WordPress.org

Etiketter

Abborrberg Abstrakt konst Akrylmåleri Anteckningar Ateljé Nordanvinden Bildlärare Bildlärarstudent Drömfabriken Drömmar Expressionism Familj Februari Grangärde herrgård HDK Valand Höst Inspiration Jag Januari Juni Konst Konstnärlig gestaltning Konstnär Louise Norström Konstnär Ruth Louise Konstnärskapet konstnärsskapet Konstutställning Kreativitet Kråkungen kvinnokroppen Land- och sjöväder musik måleri november pappa postimpressionism Processdagboken själaskav skiss sommar teckna Tigerjakt upplevelser och äventyr Ur Arkivet vernissage vinter

Ska vi hålla kontakten?

Sociala medier
©2026 Ruth Louise