Mammas kattunge försvinner.
Hon är ängslig och uppdaterar mig om katten.
Jag blir avbruten i mitt arbete i ateljén.
Letar fel i mina målningar istället för att se möjligheterna.
Tillslut kapitulerar jag och knyter på mig långfärdsskridskorna.

Åker 40 min under strålande sol på gnistrande is.
När jag når strandkanten igen ringer mamma och berättar att katten är funnen i grannens gran.

Efter det rinner lagren av färg ur mig.
Jag målar men värderar inte.
Växlar mellan de två nya målningarna.
Vänder bort hela tiden.
Den gamla med harpaltarna låter jag vara orörd.

Jag känner mig fri och glad.
Målar ingen kattunge på duken.
I morgon ska jag köpa bränd umbra och ockra.