Vabbar vidare.
Han är piggare i dag och jag har “all tid i världen”.
Ändå utnyttjar jag inte dagsljuset till måleri.
Istället tränar jag.
Går en promenad.
Läser nån skvätt här och där. Fördjupar mig i en
krönika av Hanna Hellquist på DN.
Städar min låda i badrummet.
Jag tänker på färgerna i ateljén.
De jordiga.
Den blå.
Jag vet att det är där jag ska röra mig om jag känner efter.
När klockan blir 18 bestämmer jag mig bara.
Jag går upp och i tystnad målar jag till klockan 20.00.
Jag värderar inget alls.
Jag känner bara efter vad jag har lust till.
Det växer fram en spöklik lave.
Den svarta färgen kryper in i från hörnen igen.
Jag tänker att det är lite som en vinjettering när man fotar.
kategori: Processdagboken