Målar inte.
Underhåller sonen med tv-spel och rostade smörgåsar.
Äter ett gäng själv och känner mig svullen.
Tung och trög.

Läser i kurslitteraturen.
Läser om stycken i boken “Methodos” och skriver lite på det som släpar i Catharina Valentas kurs.

Fastnar i Ikeas nya samarbete med Marimekko.
Scrollar bland pressbilder på duschdraperier, badrockar och brickor.
Vill ha allt.
Behöver inget.

Jag märker att jag måste skapa mig förutsättningar för att måla fast jag har en ateljé i samma hus som jag bor i.
Den fysiska ansträngningen att ta sig till min skapandeplats är i princip obefintlig.
Ändå sitter jag fast.
Jag måste göra aktiva val och frigöra tid och utrymme – göra en överenskommelse med mig själv.
Just nu har jag ingen förmåga att driva måleriet framåt.

Min son säger flera gånger
-Mamma du kan gå upp till ateljén och måla. Jag klarar mig själv!

I min mentala bedömningsmatris kryssar jag i fältet “att misslyckas”.

Ingen bild på målning idag.