Ledig för studier.
Går upp tidigt och stökar omkring i ateljén.
Känner mig nervös inför dagens möten med Anna och Catharina.
Tror att det är nattens illamående av mitt sena koffein- och sockerintag som spökar.
Ibland vet jag inte riktigt vad det är som kör runt i kroppen.
Är det fysiskt eller psykiskt?
Äh.
Det blir ju både och.
Grundorsaken får kvitta ibland.

Anna tycker att jag är på rätt väg och hon guidar mig genom olika svårigheter jag har i målningarna.

● Våga måla över den unga kvinnan på berget.
● Samma sak med solen i grundmålningen
● Vad händer om jag stoppar in fler björkar på en målning, så att man får betrakta målningen
mellan stammarna? Frågeställning; Måste alla björkar stå rakt upp och ner?
● Förstärk känslan av vattenfallet i bilden med den simmande haren
● Var observant på min ögonhöjd! Se till att justera målningen så att jag har rätt del av
målningen i fokus
● Folkdräktsblommorna kanske ska få en annan plats?

Jag får en uppgift till nästa gång vi ses, att teckna av mina målningar i en gråskala med ljus och skugga.

Jag trodde länge att min kraft kommer ur granskog och blånande berg.
Anna får mig att öppna ögonen och se något annat.
Björkarna.
Den tunga våta snön.
Vårvinterljuset.
Färgerna i växtligheten som befinner sig i gränslandet mellan förruttnelse och pånyttfödelse.
Hur kan jag inte ha sett det själv?

Nu ska det målas en känsla av vårvinter i Finnmarken.
När mötet med Catharina är slut, målar jag ett par timmar, sen åker jag till Stockholm över natten.

Jag ska se min fotokonst som är upphängd på Bonniers konsthall under utställningen Stuff it som ordnas i
samband med Peter Geschwinds utställning After Image.

Det känns skönt att stänga dörren om vardagen för ett dygn.
Tar en slapp samlingsbild på målningarna.

Solen har slocknat bredvid harpaltarna och kvinnan på det
blånande berget har vandrat ut ur bilden.

…

I Stockholm checkar vi in på Clarion Hotel Södermalm.
Jag har packat en flaska champange som jag fått av min svärfar.
Vi skålar för livet, kärleken och framgångarna.
I mitt tidigare liv firade jag nästan aldrig.
Nu vill jag fira allt.

Vi äter en dyr middag på hotellet och jag somnar tryggt i hans famn.