Hade bestämt mig för att måla över det rosa.
Jag tog sats och genomförde trots att jag inte vågade ge mig på att leta fram de tejpade stammarna igen.
Idag tittade jag inte alls på inspirationskällan från Midjourney.
Jag lyssnade på favoritmusik och målade precis det jag kände för istället.
Jag hamnar på så oväntade ställen i mitt måleri och i mitt sinne under den här processen.
Jag känner mig fullständigt fri ena stunden och helt blockerad i nästa.
Jag kastas mellan hopp och förtvivlan.
Läser de anvisade sidorna i boken Methodos.
Stryker under.
Backar tillbaka.
Läser om.
Läser på nytt.
Jag letar efter något i texten precis som i tavlan.
Något som kan lösa upp min mentala knut.
Men jag hittar bara fler frågor.
Man har ett >>vad<<, en uppgift, och det gäller att finna ut >>hur<< man ska nå dit.
Det läser jag på sidan 17 och tänker uppgivet att jag inte ens vet vart jag ska.
På instagram skriver jag om att hitta vilse.