intryck, uttryck & avtryck
Sveriges nationaldag. Det regnar. Luften känns varm fast min väderstation bara mäter 13 grader. Jag har plockat en bukett syrener i trädgården vid sjön. Doften sprider sig i ateljén och regnet smattrar mot plåttaket. Vädret. Något som jag och mamma ofta pratade om. Varje dag faktiskt. Nu finns hon inte mer. Den 22 maj slutade…
Onsdag åttonde maj. Två grader varmt i morse. Toppluva och regnjacka till jobbet. Huttrade och vred upp värmen i bilen till max. På måndag har avgångsklassen sin slututställning. Vårterminen rusar fram i vanlig ordning. Den bryr sig inte om att det är kallt. Det är ändå små hoppfulla gröna musöron på björkarna. Snart ska potatisen…
Högskolan Dalarnas stiliserade grå kurbitsar slingar sig över dokumentet jag öppnat på datorn. Med tårade ögon och en tjock klump i halsen läser jag högt för för mig själv vid skrivbordet över matlådan på jobbet: Examensbevis | Degree Certificate Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7- 9 Degree of Bachelor of Arts in…
Vaknar av mig själv. Ligger kvar en stund i mörkret. Lyssnar till hans lugna andetag. Han blödde näsblod i går och somnade med en liten tuss i näsan. Det låter lustigt när utandningsluften pressar sig förbi bomullen. Det är söndag i november. Fötterna landar på ullmattan. Det är kallt inne. Ljuset är grynigt. Som när…
Det är söndag i november. Jag vaknar tidigt. Yogar på köksgolvet och somnar om där under den sista positionen -Shavasana- en liten stund. Väcker mig själv igen med en högljudd snarkning. Äter frukost. Äggröra, tonfisk i vatten och en mango. -Det kan inte vara gott varje dag, sa en liten pojke en gång till mig…
Jag vaknade av pappas röst i natt. -Jag tar inte emot stryk och oräknade pengar, sa han i drömmen. Eller i rummet. Jag upplevde det så. Som att jag redan var vaken när han pratade med mig. Jag satte mig upp i sängen. Mina ögon letade efter honom i mörkret. Jag hittade honom inte. Men…
Det är den 17 december. Midvinter. Det kan man inte tro. Regnet är ihållande och den slingrande landsvägen mot Grangärde från Björnhyttan är bäcksvart och blöt. Reflexpinnarna i dikeskanten ser nästan ut att frysa. Jag skjuter upp glasögonen på näsan, drar fram förarstolen ett snäpp och håller hårt i ratten. Jag sänker radions allvarliga prat…
Hur kan en pappa, som varit en av de största och starkaste människor jag vet, rymmas i en liten urna? Hur ska man kunna vara vuxen när man själv bara är ett barn? För jag är ju hans unge fortfarande. Fast han är död. Jag vaknar tidigt. Till en randig dag. En sån där dag…
S t u g b y t a r d a g . Jag kallar det så i mitt försök att avdramatisera. Kanske är det mest för mig själv. Jag tänker att en fjällstuga med gulnad träpanel, sprak i spisen, snö som yr utanför fönstren och äventyr i skidbackar som liknar gräddbakelser, känns ofarligt. Nästan…